Varför du alltid bör vara kritisk till H&M

Varför du alltid bör vara kritisk till H&M
kläder
upload.jpg

Ökad press på klädföretagen

Sedan samhället blev mer medvetet om diskrimineringsfrågor har konsumenternas press på företag ökat. Med sociala medier går det snabbt att mobilisera aktioner med stora företag och det har vi också sett vid flertalet tillfällen. För inte länge sen publicerade H&M en bild på en pojke med en text på tröjan som lydde "Coolest monkey in the jungle". Eftersom barnmodellen var svart så upplevde många detta (med rätta) kränkande, vilket H&M fick veta genom meddelanden och delade inlägg på Facebook. Tidigare i år delades det bilder från Zara med olämpliga plagg, ett plagg som var obehagligt lik uniformerna som judar tvingades använda under Förintelsen var ett av plaggen som, kritiserades hårt. Zara gjorde även en jacka med trycket "I really don't care. Do you?" som Melania Trump var osmaklig nog att ha på sig när hon träffade anhållna flyktingbarn.

Detta är världens största klädföretag

Zara är ett varumärke som tillhör företaget Inditex som är världens största klädföretag. H&M är världens näst största företag. Detta är alltså inga små indieaktörer och dom har alla resurser att göra rätt – hela vägen. Dessvärre hamnar dessa företag alldeles för sällan under radarn så länge det inte syns i butik eller sociala medier. Rent krasst skiter vi i Sverige (och resten av västvärlden) i vad företagen gör så länge det inte påverkar oss. Och jag ska förklara varför detta är ett problem.

Affärsidén kräver utnyttjande

Företagen har som affärsidé att producera kläder till så låga kostnader som möjligt. Här är några exempel på hur det fungerar.

Klädföretagen äger inte fabriker där kläderna tillverkas

För att hålla kostnaderna så låga som dom faktiskt är så äger företagen t.ex. inte sina egna fabriker. Detta gör det möjligt för dom att skjuta ifrån sig ansvar vid katastrofer (som t.ex. Rana Plaza-katastrofen som dödade över 1000 personer som arbetade med att sy kläder) och vid arbetsrättsliga problem. Istället använder dom sig av underleverantörer som i sin tur använder andra leverantörer. Produktionskedjan är helt enkelt väldigt lång, vilket är till klädföretagens fördel. Eftersom dom använder detta system kan dom snabbt flytta produktionen från en fabrik till en annan, vilket i sin tur pressar fabriksägarna till att alltid erbjuda dom lägsta priserna och därmed inte lägga pengar på säkerhet, arbetsmiljö och liknande. 

Svårt att organisera sig fackligt

Jag tror inte vi i Sverige, speciellt inte vi som är födda på 80-00-talet, förstår hur mycket vi har att tacka fackförbunden för. Sånt som vi tar för givet har arbetare före oss ägnat sina liv åt att få. Bland detta finns föräldraförsäkringen (att du får föräldrapenning, att du får vara föräldraledig etc), men även att vi har lagstiftad semester, semesterersättning, att vi inte får jobba hur långa pass som helst, att vi har rätt till ledighet mellan arbetspassen osv. Allt sånt kommer ifrån fackliga arbetarrörelsen och är idag lika svenskt som... Erik Lundin. <3 Men i fabrikerna i bl.a. Kambodja där mycket av kläderna tillverkas får sömmerskorna sparken om dom går med i ett fackförbund för att kunna påverka sina arbetstider. Var då medveten om att detta är personer med oreglerade arbetstider som kan arbeta uppemot 19 timmar i streck.

Extremt låga löner

En annan sak vi är vana vid att kunna göra är att löneförhandla. Och då har vi ju oftast en lön som vi kan köpa mat för. Sömmerskorna som syr kläderna som säljs på H&M och Zara tjänar så låga löner att dom inte har råd att köpa näringsriktig mat för. Det kallas för levnadslön när man har en lön som är det minsta man kan tjäna för att leva på. I många fall når dom inte upp till den gränsen.

Så ja, självklart ska vi fortsätta kritisera H&M:s rasistiska reklambilder, men bryr vi oss om rasism och vill stoppa utnyttjande av kvinnor så måste vi göra mer än så.