Årskrönika: Jag fucking älskar livet

År 2018 som hållbarhetsbloggare, frilans och Alejandra

Året började rastlöst i Stockholm. Jag längtade bort. Jag var trött på att inte ha råd att bo ensam i min lägenhet, trött på att betala 105kr för ett halvkasst husets vin och på att alla i stan undvek ens blick och såg ut som att dom trodde dom gick en catwalk. Jag var så jävla trött på Stockholm, min hemstad. Jag bestämde mig för att dra.

Jag rakade av mig håret, vilket var skönt i den sjuka sommarvärmen.

Jag rakade av mig håret, vilket var skönt i den sjuka sommarvärmen.

Göteborg blev min nya hemstad

Jag flyttade till Göteborg dagen innan min 29:e födelsedag. Sedan killen jag hade dejtat några månader dumpat mig 1,5 månad innan hade jag börjat träffa en annan kille. Vi bestämde oss för att ge vårt förhållande en chans och det gjorde vi. Vi turades om att göra te till varandra på morgonen och kvällen, jag somnade på hans arm medan han läste högt ur en sagobok och i en månad låg vi och luktade på varandra. Han var trygg och varm och jag gick igenom några fuck-den-här-staden-fuck-mina-livsval-vem-är-jag-ens-moments men stannade. Efter en månad i Göteborg fick jag jobb. GP ville att jag skulle skriva musikrecensioner och föreningen Omforma ville att jag skulle redaktöra och projektleda en bok, så det gjorde jag.

Det blev tidig sommar och jag träffade Angelica och Julia. Dom har båda förgyllt mitt liv med kreativitet, inspiration, vin, quiz och så jävla mycket kärlek. Ni har visat mig det finaste med Göteborg och, ärlig, med livet.

Vi turades om att koka te till varandra.

Vi turades om att koka te till varandra.

Jag åkte till Gotland.

Jag åkte till Gotland.

Jag på Gotland

Klimatkris, barnlängtan och uppbrott

Det blev den svettigaste sommaren i mitt minne. Jag utforskade Göteborg i mina nya gula träskor från Karin. Fina, trygga vän. Jag hyrde in mig på kulturhuset Kompani och besökte second hand-butikerna i mitt område frekvent. Jag följde med till Gotland. Min första semester på länge. Blev förälskad i hängmatte-Sverige och såg hur klimatproblemen fuckade med så mångas försörjning och hälsa. Hängde med barn i en vecka och började få en sån där s.k. barnlängtan.

Det blev höst men det var fortfarande varmt. Min tokförälskelse hade lagt sig och jag började kände mig kvävd och begränsad. Vi grät som barn när vi insåg att vår relation inte skulle fungera och att vi behövde avsluta den. Det gjorde fysiskt ont i kroppen när han gick därifrån. Jag skrämdes av tanken på att jag var ny i en stad utan mina vänner och familj. Vad skulle hända om jag gick sönder? Vad skulle hända om jag inte klarade av att gå utanför dörren, vem skulle ta hand om mig då? Jag vågade inte tänka tanken fullt ut och intalade mig själv att jag klarat svåra tider förr och att jag är starkare än tankarna låter mig tro ibland.

Rasmus planterade om sina blommor. Minuten efter fotot togs bröts jag sönder hans stickling av misstag. Det blev jättedålig stämning.

Rasmus planterade om sina blommor. Minuten efter fotot togs bröts jag sönder hans stickling av misstag. Det blev jättedålig stämning.

Angelica Hvass och dottern Franquie. Världens goaste unge med dom goaste kinderna.

Angelica Hvass och dottern Franquie. Världens goaste unge med dom goaste kinderna.

Vardagen blev den bästa någonsin

Plötsligt befann jag mig i en vardag som kändes enkel, utmanande, kreativ och fri. Jag mådde så bra med att få ta hand om mig själv, träffa vem jag ville och lära känna nya personer. Däribland träffade jag Nadim, Rasmus och Tom. Hjältar i olika skepnader. Nadim var ivrig på att dela med sig av sammanhang, kunskap och fotoutrustning. Rasmus bjöd på oändliga mängder kramar, komplimanger och vänner och bekanta. Tom, min bror från Stockholm som får mig att bre på min stockholmska, skickar dom roligaste sms:en och backar mig. Projektet med Omforma kom till sitt slut och plötsligt fanns en fysisk och färdig bok som jag varit redaktör för, wow! Och samtidigt kom boken Feministisk erotik ut. Och samtidigt hörde SVT, SR, Metro och andra medier av sig och ville att jag skulle berätta om jul och hållbarhet. Andra ville att jag skulle prata om mig själv, politisk ideologi och bloggande från vänsterkanten. Jag hoppade på ett jobb för Göteborg Film Festival och igår åkte jag till Malmö.

Ett nytt, hemligt, projekt är på gång

Nu sitter jag på ett fik i Malmö och kan bara sia om att nästa år kommer att bli minst lika händelserikt, utmanande och kärleksfullt som 2018 var. Jag har ett nytt projekt på gång som kommer att lanseras i början av nästa år. Det är ett samarbete med en fantastisk kreativ och cool person och jag är så jävla ivrig på att berätta om det, men än så länge är det hemligt.

Nu ska jag tillbaka till mitt hotellrum. Kanske ta ett bad och ge mig själv en fet kram för att jag stått ut med livet även när det varit fysiskt omöjligt att gå till affären och katastroftankar belägrat min kropp 24/7. Hade det inte varit för mig hade jag inte fått vara där jag är nu. Och jag älskar mig själv och jag fucking älskar livet.

Alejandra Cerda Jandi heart Eco